Utdrag ur En spättas dagbok
17/4 2025 Morgonpromenad
Det snöar blomblad från körsbärsträden. Fragila, flygande féer. Tänker på min hädangångne bror som lämnade oss för exakt fyra år sedan. Två dagar efter min födelsedag flög han själv till himlen. Men idag är jag inte ledsen. Sörj inte det du har förlorat, utan fira det du har blivit. En omformulering av det min vän Ghil skrev på engelska på sin Facebook-sida för några veckor sedan ”Celebrate all that you have become … not all that you have lost”. Jag vill fira livet idag.
En äldre kvinna kommer långsamt gående mot mig. Eller det är jag som kommer i rask takt mot henne.
‒ God morgon! hälsar jag henne glatt med ett leende på läpparna.
‒ Det är knappt jag känner igen dig, svarar hon mig på bred skånska.
‒ Nja, det är inte konstigt att du inte känner igen mig, för vi känner inte varandra.
‒ Men du hälsade ”God morgon”, och det var trevligt, svarar hon.
Hennes särbo blev inlagd i natt. Klockan 3 ringde de ambulansen. Nu vet hon inte hur det ska bli. Hon bor själv i Malmö i sin fars gamla hus. Hennes mor dog när hon bara var 16 månader gammal. Nu är hon 71. Hon har fått ta hand om sig själv och sina halvsyskon sedan barnsben, och har fått utskällningar för att hon inte kunde ta hand om dem på ett vettigt sätt, när de slängde sig på marken. Hon har spelat fotboll hela sitt liv, men nu kan hon inte det längre. Hon har problem med tänderna och saknar tänder både i övre och undre käken. Jag försöker få henne på andra tankar när hon frågar om vad jag gör.
‒ Jag är egenföretagare och arbetar hemifrån. Jag är lärare och undervisar online.
‒ Ja, det var annat på min tid, svarar hon. Nu kan man göra saker som jag inte begriper mig på.
‒ Jag är också författare.
‒ Jaså! Är du känd?
‒ Nja, jag är känd i hela Burlövs kommun, skojar jag.
‒ Känner du Lars-Åke Ståhl?
‒ Namnet känner jag igen, men jag känner inte honom.
‒ Känner du dem som bor här? frågar hon pekande på radhusen.
‒ Nej, jag känner ingen här. Jag bor i ett annat område. Jag bara tar en morgonpromenad.
‒ Ja, det var inte så bara. Du är duktig du! Men, nä, nu får jag släppa iväg dig så du kan gå och jobba, säger hon, men det var trevligt att få en pratstund med dig.
Hon såg nedstämd ut när jag mötte henne för knappt fem minuter sedan, men nu ler hon och hälsar mig glatt hejdå.
När jag lämnar henne är jag till och med gladare än jag var när jag kom.
”Spread love wherever you go. Let no one ever come to you without leaving happier” klingar Moder Teresas ord i mitt huvud.
Vem lämnade vem gladare? Vem gav då energi till vem av oss båda? Jag vill studsa. Att ge kärlek till en fullständig främling i form av en kort pratstund kan förändra din dag och din sinnesstämning. Jag sänder en tyst bön mot himlen att det blir bra med henne och hennes särbo.
Jag passerar skateboard- och parkour-banan. Kan få utlopp för lite energi där. Studsar upp på det ena betongblocket. Hoppar till nästa. Stenen är blöt. Jag halkar men hittar balansen och landar stadigt på andra foten. Hoppar ner. Jag har så mycket energi nu, trots att jag knappt har sovit i natt. Mats dator var igång för han höll på med något på datorn som han därför inte kunde stänga av. När han la sig bredvid mig, somnade han och snarkade. Halv två tröttnade jag på att vara vaken, gick upp och läste en timme i köket. Mats snarkade vidare och fläkten på datorn snurrade och surrade fortfarande när jag kom tillbaka. Jag gick och gjorde mig i stället en tillfällig, bristfällig bädd med kuddar i vårt träningsrum. Men där tickade klockan obarmhärtigt. Hur ska det gå idag, undrade jag, om jag inte får någon sömn.
Men det kommer att gå hur bra som helst. Jag hittade energi i en annan människas hjärta, kanske lyfte några sorger från hennes själ och lät dem flyga iväg som blombladen från körsbärsträden.
Två tomma burkar med energidryck ligger på gräset. Så mycket energi fick dessa ungdomar som drack dem att de inte orkade gå och panta dem. Jag tar hem dem. Burkarna, inte ungdomarna såklart. Dem vet jag inte var de är. Och nu när jag skriver denna mening, kan min grammatikhjärna inte låta bli att tänka: ”dem” är objekt, ”de” är subjekt.
‒ Jag har tjänat två kronor på att gå min morgonpromenad, säger jag skrattande till en granne som är ute och rastar sin hund.
‒ Det kan du få en glad påsk för, svarar hon skrattande vidare.
Tänk vad ett leende och ett skratt kan göra. Man får så mycket energi av det. Nu går jag hem och jobbar. Jag har en hel del att göra idag, men sedan är det påskhelg och jag ska äntligen unna mig lite ledighet.
Texten ovan är ett utdrag ur min bokserie En spättas dagbok . Om du vill läsa fler utdrag hittar du dem som redan är publicerade här:
En spättas dagbok (utdrag) – Cécile TJ AB
Ha en fortsatt fin dag! 🥰
Med varma hälsningar,
Cécile
Vill du skapa nya minnen i sommar?
Vi hyr ut vår lägenhet i La Grande Motte (söder om Montpellier) i Frankrike. Man bor bokstavligt talat på stranden och har en underbar utsikt över havet. Så om du planerar din semester och vill ha ett bra boende vid Medelhavet i sommar, överväg gärna den här lägenheten. Du hittar mer information på den här sidan på min egen webbplats:
➡️ Uthyres – 3-rums lägenhet
Och lägenheten går att boka här:
➡️ Aqua Appartement – Booking.com
Vi ska själva köra ner dit i sommar och vara där tio dagar. Det ser jag verkligen fram emot. Den här lägenheten är bästa platsen för att spendera tid vid Medelhavet, och skapa nya, härliga minnen. ⛱️
Glad påsk! 🌞🌷🐣🥰
Med varma hälsningar,
Cécile
Online kurs (videobaserad) : Svensk grammatik med Cécile
Antologier:
Del 1 Att leda – från insikt till handling
Del 2 Att leda – från vision till verklighet